Är det inte magsjuka så är det hosta. Är det inte ögoninflammation så är det feber. Är det inte diarré så är det utslag.

Så den senaste tiden har det blivit typ varannan vecka på dagis för Alexander. Det räcker att han kommer dit så får han något nytt. Och ibland kan man verkligen se vilka andra barn det är som inte är friska. VARFÖR lämnar man dem då?

Jag lider verkligen av att inte få den lilla avlastningen på dagis. Mina fogar har blivit mycket sämre och jag har så sjukt ont.

Igår var Anders så gullig och tappade upp ett bad till mig, för att mjuka upp lite i fogarna. Men när jag hade badat klart och hade tappat ut vattnet, så kom jag inte upp. Hela kroppen låste sig och där låg jag, naken och krampaktig. Jag gjorde några tappra försök som slutade i att jag slog mig istället. Så jag fick svälja klumpen i halsen och kalla på Anders. Som inte kunde förstå varför jag inte kallade från början. Han fick lyfta upp mig - AAAAAAAAAJ - duscha mig och torka mig. Han fick klä på mig och hjälpa mig upp i sängen sen.

Det är svårt att förklara hur utblottad och värdelös man känner sig i en sån situation. Jag är otroligt glad att Anders är så lugn och trygg när sånt här händer, för under tiden han hjälper mig med de mest pinsamma saker - så tänker jag på något helt annat. <3 Min älskade Anders !

Jag hade en rejäl bebismage för att vara i v 15-16. Har känt lite bebisbubbel/fladder :) Så mysigt när man känner att där är något !

Mammakläder är numera ett måste. Jag har inte gått upp så mycket i vikt, och det är jag glad för.

Humöret är sisådär emellanåt. Jag känner mig väldigt ensam och uttråkad. Vill att alla ska komma och passa upp mig :P haha !

Igår gjorde jag och Cathy slag i saken. Efter 2 års pratande på fb och snackande om att träffas, så gjorde vi det :) Lilla Keya är ju för söt och charmig <3 En liten primadonna minnsann ! Och Alexander blev lite förtjust i henne, mycket "leka kiiiiia" här hemma :)

Vi löste alla möjliga världsproblem och timmarna bara sprang iväg.

Tack för igår <3

Imorgon ska vi fira lilla Millie, som fyllt 4 år. Alexander lär bli överlycklig när han träffar Malin !

Har kommit in i den delen då jag blir lätt ledsen och irriterad över småsaker. Jag kan känna mig som världens mest ensamma människa. Även om jag absolut inte är det.

Jag är inte särskilt logisk alltid och jag grubblar en del.

Detta är ju såklart hormoner och det är jag medveten om. Det bästa med att vänta andra barnet, är att man är medveten om hur man blir och kan därför kontrollera det så gott man kan.

Blir nog inte lika monster-aktig som sist :) Möjligtvis mot Anders ibland, men han vet också vad det beror på.

Kämpar mot mina foglossningar. . Det blir värre och värre. Vissa dagar är såklart bättre än andra, men det är få saker jag kan göra utan smärta. Kvällarna och nätterna är värst, då får jag på fan för att jag inte är så lugn som jag ska på dagen. Då vill jag bara gråta. Anders får hjälpa mig ur soffan, hjälpa mig att duscha, torka mig efter duschen och jaa... Det är inte kul.

Men det går över, om 5-6 månader :)

Kan meddela för er som inte träffat mig på ett tag, att det syns REJÄLT att jag är gravid. Jag har inte gått upp så mycket i vikt, men jag har en bebiskula. Jag kämpar faktiskt för att inte gå upp lika mycket som sist.

Nu är våren äntligen här :) Jag njuter av att vi har flyttat ner i denna lägenheten :) Trädgården är underbar <3

Längtar tills den 13 maj, då vi ska se vårt lilla mirakel <3 Så vad tror ni det blir ?