Direktlänk till inlägg 10 september 2013

Börjar dra ihop sig.

Av Paula Nilsson - 10 september 2013 21:25


Nu närmar det sig med stormsteg. Går in i v 36 imorgon.

Jag tycker att veckorna går långsamt nu. Det beror nog på att jag har fruktansvärt ont och känner mig som en vaggande flodhäst. Det har även varit många besök på MVC den senaste tiden.

Några extra ultraljud, extra besök, remiss till specialistmödravården osv.

Vid RUL i v 32 såg man att där var lite för mycket fostervatten. Detta var även fallet i v

33. Och idag var vi hos SpecMVC för att kolla att allt är som det ska.


Vår lille gosse mår hur bra som helst. Det är ingen farlig mängd vatten. Och i vissa fall är det så utan någon konstig anledning.

Däremot så ligger han tvärs över hela magen, och det får han lov att göra nån vecka till. Men vi ska tillbaka och kolla detta om 2 veckor. Till största sannolikhet bör han ha vänt sig rätt då. Detta är än så länge "bara" jääääävligt obekvämt och smärtsamt  för mig.

Om han ej har vänt sig, så gör de ett vändningsförsök på plats. Och beroende på bebisens storlek och livmoderhalstappens status, så startar de även förlossningen då. Men detta är BARA om han ej vänt sig.

Han väntas bli ungefär lika stor som sin storebror :O Och han var en rejäl gosse på 4,5 kg. Därför vill man även kolla så att det inte skjuter iväg med födelsevikten i slutet. Skulle han väntas väga upp emot 5 kg, så kommer man erbjuda mig ett kejsarsnitt.

Kejsarsnitt är den absolut sista utvägen för mig. Alexander är född med det och det vill jag inte gå igenom igen. Jag vill så gärna föda normalt !


Annars är det ganska bra ändå, med tanke på hur mycket det har varit. Har "bara" gått upp 15,5 kg :) Med Alexander gick jag upp 40 kg. Så jag har kämpat på bra ! Trots att jag inte har kunnat röra mig så mycket. Har fått jättemycket beröm av både min barnmorska och läkaren vi träffade idag.

Jag har en HELT ENORM bebismage, och lite vätska i ben och armar.


Alexander säger varje dag, "Lillebror kan komma ut nu, Sandor trösta han". Han har även förstått att Mamma har lite ont och svårt att röra sig. Så han säger alltid "Hur går det mamma?" "Hjälpa dig Mamma?"

Han har blivit så stor, min lilla skitunge. Han är en egen liten individ, med egna små historier att berätta. Han babblar så man får sår i öronen, hela dagarna :)

Han är även inne i en ganska nära-period. Vill helst vara hos Mamma och Pappa ALLTID. Mysas, kramas, lekas, pussas, sovas.. Allt. Och för att inte bli lite ding av det, får jag försöka tänka att det är en fas som går över. Och till slut vill de inte vara hos en alls :) Då får man ångest över det !


Har varit tufft med en del andra saker. Och jag är otroligt tacksam till er som erbjudit sig att komma och vara med mig nu när Anders är iväg på jobb <3 Jag har verkligen känt mig som världens ensammaste och då har det verkligen betytt hela världen när jag har fått erbjudande om att komma hem till någon eller att någon vill komma hit och sitta med mig <3

Jag längtar verkligen tills Anders traktamentsjobb är över. Är så nervös över att han ska vara iväg när förlossningen startar.


Imorgon är det dagis för Alexander och därefter ska han klippa av sin kalufs :)

Och sent på kvällen kommer Anders hem <3


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Paula Nilsson - 6 januari 2016 00:08

  Ikväll när jag låg nerbäddad i soffan och kollade på TV sköljde verkligen detta över mig. Jag brusade upp och hade en lång utläggning för min man om alla tankar jag har kring detta. Han satt väl mest med hakan i golvet och förvånades över "rycket...

Av Paula Nilsson - 29 september 2015 22:14

  Oj Oj Oj..   Mycket ska vi nog höra här hemma. Varje dag är det nya sätt att uttrycka sina känslor och åsikter.   Alexander är i en väldigt spännande period i livet. Han är stor nu. Nästan vuxen om du frågar honom. Det är väldigt mycket k...

Av Paula Nilsson - 5 februari 2015 19:29

  Jag fick tänka efter riktigt när jag skulle komma på hur resan började.   Denna fruktansvärda resa som stympade min Mamma. Jag kommer att berätta hur sjukvården tog ifrån henne all värdighet. Jag kommer att berätta hur fruktansvärt både min ...

Av Paula Nilsson - 2 februari 2015 21:52

  Det har kommit många frågor idag. Kring mitt inlägg mitt i natten.   Det har absolut inte hänt något och jag är inte bitter över något.   Jag har funderat ett tag över hur synlig jag är och hur tillgänglig jag är. Människor jag inte träf...

Av Paula Nilsson - 28 januari 2015 00:18

  Nu har de haft varandra i ca 15 månader.   De har verkligen lärt känna varandra. På ett sätt som bara bröder kan.   Jag brukar ibland bara sitta lite bredvid och iaktta mina pojkar. De är fantastiskt roliga tillsammans. Alexander är...

Ovido - Quiz & Flashcards