Jag tänkte att jag ska berätta lite om hur det är att ha en 1 åring :)

Detta för att jag har förstått att några människor kanske inte riktigt förstår eller blir förvirrade.

Eller ja, jag ska berätta om min 1-åring.

Alexander är i ett härligt stadie i livet. Han har utvecklat en egen liten personlighet. Han älskar när andra skrattar åt hans hyss och bus. Han hörs och syns väldigt gärna, helst syns.

Han kan nu ta sig fram precis där han vill, och detta går väldigt fort. Blicken fastnar på något speciellt och sen kan INGENTING komma emellan :) Det blir raketfart i rumpan fram! :)

Skulle detta speciella vara någonting han inte får röra eller leka med och man skulle lyfta bort honom eller ta bort handen - så går larmet. Då blir han jättearg och sur en liten stund, vilket OFTAST går över väldigt fort om man hanterar det rätt. Och direkt när lugnet lagt sig igen, så sätter raketen fart igen mot samma mål :P Då har man samma cirkus ett par gånger innan han förstått att Mamma menar allvar :)

Han har börjat äta nästan helt själv, vilket innebär en massa kladd. Han är helt underbar att titta på när han upptäcker att han kan själv och att det faktiskt går bra :) Eller när han säger "Mmm" när det är gott! Det är lika fantastiskt att se när han verkligen inte tycker om det som serveras. Då spottar han ut det och lägger tillbaka det på tallriken.

I samband med måltiderna vill han gärna äta och dricka det som alla andra äter och dricker. Det är ju inte alltid att det är särskilt lämpligt och då säger man nej. Min lilla busunge förstår ju inte varför han inte får, bara ATT han inte får. Så tålamod får man ha här :)

Alexander älskar att sitta med sina leksaker och varje dag upptäcker han nya saker han kan göra med dem. Han har nu börjat leka på riktigt :) Jag kan sitta och le sidan om honom! Han är så koncentrerad på det han gör och jag tycker verkligen att det är fascinerande att se :)

Även nyfikenheten är stor och han vill gärna vara med. Därför har han svårt att komma till ro att somna när vi är någonstans! Det är inte för att han trotsar eller inte är trött. Han är nyfiken helt enkelt :) Detta slutar oftast med att han blir övertrött, och det är ingen rolig historia. Men jag kan berätta att det är lika jobbigt för honom och oss - som det är för andra att gå igenom. Men med tålamod och att vi hjälps åt, så somnar han så småningom :)

Alexander älskar att "prata" och "sjunga". Och det gör vi mycket och gärna :) Han är så duktig på att komma ihåg rörelser till rätt sång. Han pekar och försöker sätta ord på flera olika saker! Han börjar memorera olika gester och ljud, så därför vill jag gärna att man tänker på sitt språk nu.

Han upptäcker sin kropp mer och mer. Han pekar på näsan om man frågar var näsan är. Han vet var öron, ögon och mun sitter. Numera vet han även var snoppen sitter ! Och DET är en fascinerande sak tycker min lilla busunge :) Mindre kul när bajsblöjorna ska bytas kan jag säga :)

Min lilla gosse är lite trotsig mellan varven och det man inte får göra, är absolut roligast. Vi försöker komma på ett bra och sansat sätt att hantera det, men det tar tid :) Vi har aldrig varit föräldrar innan så det är inte alltid lätt ! Ha förståelse för att vi provar oss fram ibland :)

Man märker snabbt på Alexander om han inte trivs eller inte är nöjd. Oftast är han trött eller uttråkad då. Men ibland kan han också bli stressad och överstimulerad. Tänk gärna på att man inte kan vara hur stressad och "uppkörd" som helst till honom - det slutar med gnäll och skrik. Eller så börjar han slå i ansiktet. Och detta måste man säga nej till.

Han trivs i ganska lugna och avslappnade miljöer. Ibland vill han sitta lite för sig själv och leka. Ibland vill han vara med, fast på lite avstånd :) När han vill leka och busa med en, då kryper han fram eller ställer sig hos en :) Vill han inte, så kryper han iväg.

Han drömmer ganska mycket och det kan vara ganska utmattande för honom, då han kan vakna av det. Han somnar om direkt, men han kan också bli otröstlig.

Min lilla gosse är en liten mamma-gris :) Han vill gärna sitta hos mig samtidigt som han kryper iväg ! Han sover som en stock sidan om mig och på senare tid har han till och med myst en del :)

Han älskar att kramas och vinkar gärna på ALLA !

Mitt lilla barn utvecklas varje dag och även om jag kan bli totalt utmattad efter en dag av trots och smågnäll - kan jag se charmen med varje fas.

Jag älskar mina dagar med Alexander. Vi har så förbaskat roligt! Han har lätt till skratt och busar gärna :) Vi dansar och sjunger. Han älskar att dansa till "vår" musik, inte till barnmusik.

Jag ville mest skriva om detta, för jag tror som sagt inte att alla förstår mig. Jag tycker inte att Alexander är jobbig, men jag känner SNABBT på mig om andra tycker det. Och jag blir väldigt ledsen när jag känner det. Jag vill inte vara i miljöer där jag känner att andra tycker att det blir jobbigt. Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Där jag sitter och ler till Alexander och andra bara stirrar? Där jag försöker trösta ett antingen trött eller ledset barn och andra vill att jag ska få tyst på honom? Där andra känner sig avbrutna och irriterade för att jag springer efter Alexander?

Är det bara jag som inte vill ha det så?

Jag tänker ALDRIG ursäkta mitt barn.

Han är nyfiken och barn, precis som han ska vara :)

Det är min son, mitt allt. Jag lever och andas för min familj.

Jag pratar om min familj, för det är DET jag gör.

Så detta kan vara bra att veta :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ikväll när jag låg nerbäddad i soffan och kollade på TV sköljde verkligen detta över mig. Jag brusade upp och hade en lång utläggning för min man om alla tankar jag har kring detta. Han satt väl mest med hakan i golvet och förvånades över "rycket...

  Oj Oj Oj..   Mycket ska vi nog höra här hemma. Varje dag är det nya sätt att uttrycka sina känslor och åsikter.   Alexander är i en väldigt spännande period i livet. Han är stor nu. Nästan vuxen om du frågar honom. Det är väldigt mycket k...

  Jag fick tänka efter riktigt när jag skulle komma på hur resan började.   Denna fruktansvärda resa som stympade min Mamma. Jag kommer att berätta hur sjukvården tog ifrån henne all värdighet. Jag kommer att berätta hur fruktansvärt både min ...

  Det har kommit många frågor idag. Kring mitt inlägg mitt i natten.   Det har absolut inte hänt något och jag är inte bitter över något.   Jag har funderat ett tag över hur synlig jag är och hur tillgänglig jag är. Människor jag inte träf...

  Nu har de haft varandra i ca 15 månader.   De har verkligen lärt känna varandra. På ett sätt som bara bröder kan.   Jag brukar ibland bara sitta lite bredvid och iaktta mina pojkar. De är fantastiskt roliga tillsammans. Alexander är...