Jag har funderat på det här med latte-mammor och alla härliga kaffestunder man läser om och själv har. Man dricker kaffe hos andra mammor, vänner och bekanta. Man är ute och fikar med sina vänner osv.

Jag kan läsa om många mammor som kan sitta på fik i timmavis med sina bebisar t.ex

Hur går detta till? När man har barn från 5 mån till 1,5 år.

Jag kan inte dricka kaffe i lugn och ro med någon om jag har Alexander med mig. Jag kan inte gå och långfika på ett café nånstans om jag har Alexander med mig.

Missförstå mig inte nu, för jag menar inte att Alexander är ivägen på något sätt. Men jag undrar hur andra lyckas?

En kaffestund hos en vän för mig är såhär:

Jag anländer till personen. Sen klär jag av Alexander ytterkläderna och sätter honom på golvet. Direkt kollar jag var alla eluttag och sladdar är. Därefter kollar jag efter möjliga ting att stoppa i munnen eller välta.

Sen klär jag av mig mina ytterkläder.

Småsnackar lite och häller upp kaffe. Håller hela tiden koll på var Alexander är på väg och vad han fått syn på.

Hämtar Alexander för att han hittat ett eluttag han är på väg till. Han blir sur för att jag hindrar honom för det. Man avbryter då kompisen som försöker berätta något kul. Man försöker visa att man faktiskt lyssnar, även om det inte verkar så.

Man sörplar lite på kaffet, som hunnit bli lite fisljunket. Alexander flinar lite och klappar. Man leker lite med honom, samtidigt som man försöker berätta något för sin kompis.

Alexander är nu på väg mot det eluttaget jag hindrade honom från innan. Och denna gången blir han ännu surare. Jag hinner knappt sätta honom hos mig förrän han är på väg dit igen.

Nu är kaffet iskallt. Man dricker ju av det ändå - för man ska dricka sitt förbaskade kaffe.

Jag lyckas hitta något Alexander kan sysselsätta sig med en liten stund och man uppmuntrar honom hela tiden :) Man sjunger nån barnsång, så flinar han med hela ansiktet och glömmer bort eluttaget.

Vid den här tiden brukar det dra ihop sig för att åka hem, eller så blir Alexander hungrig.

Eller trött. När han blir trött borta är det inte skoj. Han har så svårt att komma till ro och somna.

När han väl somnat. DÅ kan man hälla upp lite nytt kaffe och bli social på nytt :)

Man kommer på sig själv många gånger hur man "säkerhetsgranskar" varje hem man kommer till. Jag synar vartenda vrå och har koll.

Självklart är inte det inte såhär alltid. Och jag har alltid trevligt när jag är borta. Men jag undrar hur andra föräldrar har det när de är iväg? Kan de bara sätta sina nyfikna små bebisar på golvet med en leksak, så roar de sig där?

Denna åldern på barnen är ju väldigt aktiv, man måste vara på alerten hela tiden. Och det är absolut inget negativt eller tråkigt. Det är underbart att ens små liv är så nyfikna och aktiva.

Jag älskar att se varje framsteg.

Men just de här kaffestunderna och fikorna, skulle det vara intressant att veta hur andra gör och har det?

De mammorna jag känner och har umgåtts med, som har barn i samma ålder som jag - har det likadant som mig. Då är det väldigt skönt att veta att man inte är jobbig när man kommer! Därför trivs man att umgås med dessa om dagarna. De förstår precis. De VET att man lyssnar fast man gör 3 andra saker samtidigt. Precis som jag vet att de lyssnar.

Det är nog väldigt svårt för andra som inte har barn att förstå hur jag menar i detta inlägget, men det kommer ni nog att göra en dag :)

Hur gör man när man är på ett fik? Min gosse hade inte kunnat sitta i en matstol en timme på ett fik. Och jag hade inte satt ner honom på golvet för att kravla omkring. Han hade garanterat inte somnat i vagnen. Vilket jag verkligen kan förstå. Hur kul är en långfika i en matstol för en 10-månaders bebis? Det händer ju ingenting spännande där :)

Jag gillar kaffestunderna hemma hos mina vänner. Då kan jag slappna av på ett annat sätt. Även om jag jagar Alexander kors och tvärs! Han kan ändå sysselsätta sig och leka :) Man kan krypa runt på golvet med honom och han behöver inte sitta fint! Nyfikna barn ska inte behöva sitta still heller tycker jag. De ska upptäcka och fara fram som yrväder. Hur många gånger man än måste säga AJAJ, nej eller AP-AP-AP - så måste de få lov att vara nyfikna.

Jag håller mig nog till kaffestunder i hemmamiljö och kanske någon kortfika ute ibland :) Det trivs jag med och Alexander också.

Bara lite tankar och funderingar från en förstagångs-mamma <3

 

Hanna

7 maj 2012 15:08

Jag har inte så många vänner här uppe förutom de i min föräldragrupp. Då vi träffats har vi setts med alla barnen hemma hos någon eller på öppna förskolan. Vi har turats om att se till barnen och dom har lekt tillsammans hyfsat bra :)

Men förstår din tanke. Svårt när man kommer hem till någon annan som kanske inte ens har egna barn.

Kram

http://www.hanniie1.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ikväll när jag låg nerbäddad i soffan och kollade på TV sköljde verkligen detta över mig. Jag brusade upp och hade en lång utläggning för min man om alla tankar jag har kring detta. Han satt väl mest med hakan i golvet och förvånades över "rycket...

  Oj Oj Oj..   Mycket ska vi nog höra här hemma. Varje dag är det nya sätt att uttrycka sina känslor och åsikter.   Alexander är i en väldigt spännande period i livet. Han är stor nu. Nästan vuxen om du frågar honom. Det är väldigt mycket k...

  Jag fick tänka efter riktigt när jag skulle komma på hur resan började.   Denna fruktansvärda resa som stympade min Mamma. Jag kommer att berätta hur sjukvården tog ifrån henne all värdighet. Jag kommer att berätta hur fruktansvärt både min ...

  Det har kommit många frågor idag. Kring mitt inlägg mitt i natten.   Det har absolut inte hänt något och jag är inte bitter över något.   Jag har funderat ett tag över hur synlig jag är och hur tillgänglig jag är. Människor jag inte träf...

  Nu har de haft varandra i ca 15 månader.   De har verkligen lärt känna varandra. På ett sätt som bara bröder kan.   Jag brukar ibland bara sitta lite bredvid och iaktta mina pojkar. De är fantastiskt roliga tillsammans. Alexander är...